Eftersom Silahs rev halva lägenheten igår när jag var på mötet så blev jag ganska orolig. Ska jag inte kunna lämna honom ensam hemma? Har ju funkat innan så länge jag tagit bort diverese prydnads saker jag har ståendes lite här och var. Silahs är nyfiken i en strut och ska alltid kolla så där inte ligger något på hallbordet så som reklamblad man kan strimla eller kanske en pälsmössa av gammal kanin som är en perfekt underhållare. Diskbänken går heller inte av för hackor eftersom om man har tur kan få tag på disktrasan. Igår fick han även ner hushållsrullen, såg ut som att den varit väldigt rolig. Detta gör han alltså även i den mån han kan när jag är hemma har oftast ett öga på honom så att han hinner få ett nej och avbryter. Det är ju däremot lite svårt att styra när man inte är hemma. Så, gör han detta för att han får seperationsångest eller helt enkelt för att där inte är någon som stoppar honom?
Det är egentligen inte speciellt förvånande att han levde jävel här hemma igår med tanke på att han inte varit själv en enda gång på nästan fyra veckor pga. hans tå. Vågade ju inte lämna honom eftersom han lyckades dra av bandage och allt trots mega tratten på huvudet.
Så idag gick jag ut och satte mig i trappen i fem minuter för att se om han sitter och skäller. Det var knäpp tyst i lägenheten och när jag öppnade dörren låg han fint innanför.
Sen fixa och trixa jag lite här hemma, gjorde mig iordning, gick en sväng med honom för att sen lämna honom en stund igen. Gick bort till salongen och hälsade på Pernilla och hennes chefs lilla Kungspudel valp, så söt!
Kom hem efter lite mer än en timme och...
När jag kommer hem sitter Silahs lugnt och fint bredvid sitt värk, en vält och gnagd "byrå". Aktiveringsbollen var tom och så även toarullen med lite gömd godis i.
Han var inte uppstressad för fem öre och verkade ganska nöjd med vad han åstadkommit.
Nej, det är inte kul att saker förstörs men det är bättre än att han är helt uppstressad och sitter och skäller.
När han är ensam och även på nätterna är hund (barn)-grinden stängd in i vardagsrummet. Så han har alltså hall, sovrum och kök att röra sig på.
Nu funderar jag på att flytta grinden så att han bara är i sovrummet. Dels för att det blir mindre yta att "hålla koll på" om det nu är så att han ändå är stressad och dels för att där är inte lika mycket att ta sönder. Dessutom slipper jag flytta 58 miljoner grejer innan jag kan ge mig av.
Så kan man få ett expertutgivande? ;)
Har precis varit ute sista kiss och bajs rundan med lillen och nu tänkte jag faktiskt gå och lägga mig. Halv elva, vad händer? Ja, jag har faktiskt inget bättre för mig. Om jag inte fastnar här vill säga.
Hörs imorgon, nattinatti!
Lille Jackson
Denna fina blomman kom mamma förbi med till mig idag när hon skulle titta på mitt ommålade skåp.
Åh, vad fint du! Jag älskar att måla om saker&ting. Det blir som nytt :) Speciellt om man fyndat på loppis eller blocket.
SvaraRaderaHejsan! Ann-louise heter jag och är ägare till Roxie! Jag skrattade när jag läste om er idag! Vi har exakt samma problem.... Vi har jätte svårt att lämna lillgumman. Hon river hela hemmet. Nu har vi fått bygga grindar och vi begränsar henne till bara hallen och då funkar det bra, men om vi skulle råka glömma....då är det inte vackert när vi kommer hem. tack för underhållande läsning!Och hälsa till busen från Roxie!
SvaraRaderaHade nog begränsat tll hallen, och inte ha honom i sovrummet. Där finns det mycket kul att förstöra, t,ex ditt vacka sängöverkast.
SvaraRaderaJag begränsar grabbara till ett rum när dom är ensam hemma. Fungerar väldigt bra (trots att Grimmen är en liten Houdini). Lycka till!
SvaraRaderaAnnika: Tack, jag hade nästan kunnat tänka mig att köpa hem sånt lite oftare o lägga ut på blocket. Tror man kan göra sig en liten hacka på det... Synd bara att man inte har så mycket utrymme att husera på.
SvaraRaderaAnn-Louise: Kul att ni hittat hit! Frågan är om det är seperationsångest eller bara "full i fan"? Kanske lite av båda? Vi ses väl i maj? Silahs hälsar tillbaka till Roxie!
Gunilla: Tänkte att jag testar ett tag till med att ha honom där jag brukar. Det känns ju som att det går bättre och bättre nu. Men skulle det visa sig att det inte funkar så får jag ju ändra på nått. Du har rätt i överkastet, hade inte varit så kul!
Tänker på dig idag!
Annelie: Jag som inbillat mig att dina låg snällt och fint dels för att dom var två och för att du verkar ha stenkoll på dom båda. Är iof ganska svårt att ha det när man inte är där. Haha
Men vad säger du, är det seperationsångest eller "full i fan"?
Hejsan! Jag tror att det är lite både och för de små vännerna! Iallafall för Roxie. Ibland så syns det på hela henne, att om du går nu så ska jag .......!Det ska bli kul att träffas i Maj! Hur långt och hur ofta går ni promenader? Kram från oss!
SvaraRaderaHar väldigt duktiga killar som sköter sig bra i det stor hela. Men jag har från första stund som grabbarna varit ensam begränsat utrymmet. Tror det blir lugnare så. Sedan hör jag till dom som inte tror att våra fyrbenta vänner gör saker för att djävlas varken när dom tex är ensam eller på lydnadsplanen. :)
SvaraRaderaRoxie: Svårt att säga hur långt vi går. Går inte så långt och gör vi det så inte varje dag. Jag tycker det är väldigt svårt att definiera "långt" efter som jag med vuxen hund eller ensam brukar gå väldigt mycket och låååångt. Blir ju iof inte några sånna promenader nu när inte Silahs får gå så långt. Längtar tills vi kan det.
SvaraRaderaMen man kan väll säga att vi går en promenad som varierar mellan 30-60 minuter och kanske 4 kortare bara runt här vi bor per dag.
Jag tycker det är väldigt svårt att veta hur långt som är långt för honom osv. Hade uppskattat en tabell där det stod hur många km om dagen dom får gå, om inte i meter tom?!
Hur gör ni? Kram
Annelie: Silahs har aldrig varit i vardagsrummet varken på natten eller när han varit ensam, utan har då hall, kök o sovrum.
SvaraRaderaJag tror heller inte att hundar gör något för att djävlas. Men det är ju inte samma sak som att hitta på dumheter för att det inte är någon som ser efter vad man gör. Silahs är duktig på att kolla läget överallt även när jag är hemma men då är jag som sagt här och avbryter. Men när han är själv gör han ju precis samma sak bara att här inte är någon som stoppar honom. Förhoppningsvis så växer han ifrån det en dag, kanske?! :P