Tant

Idag när jag och Silahs var ute på en av dagens promenader mötte vi en tant och hennes (gissningsvis) shih tzu som är lös och går lite som den vill. Eftersom vi möts på en väldigt smal stig så gick jag upp lite på sidan och väntade. Silahs står bredvid mig och bryr sig inte ett dugg om den bjäbbande lilla hunden. Han bryr sig nästintill aldrig om små hundar men jag är heller inte dem som hymlar om att S ibland vrålar till som ett lejon mot andra hundar. Ja nog om det, i alla fall så stod vi där och väntade, tanten stannade till framför oss samtidigt som hon säger på en utbredd stockholmska; - Och där står en testosteronstinn boxer!!
Samtidigt som hennes nervöst bjäbbande hund närmar sig.
- Nja, det vet jag inte men tycker du det så, sa jag undvikande. Hennes vovve ställer sig snett bakom sin matte och skäller på Silahs som svarar med att glatt vifta på svansen som om han skrattar åt det lilla nervösa bjäbbet.
- Du ser nervös ut!, säger tanten.
- Gör jag? Nej, det är jag inte, jag tycker bara inte om lösa hundar som springer fram, svarade jag.
Tantens hund bjäbbar fortfarande och Silahs verkar tycka att den ser rolig ut. - Men hon springer inte fram, sa tanten.
- Okej, men det kan ju inte jag veta, sa jag och började gå sakta. - Jaja, sorry sorry svarade tanten på sin bredaste stockholmska. Alltså, behöver jag kommentera??