Trevliga grannar?!

Lagar mat, är så hungrig så att jag snart dör. Tycker inte alls om att laga mat det tar alldeles för lång tid. Planering, vad är det? När jag är hungrig vill jag ha mat med en gång och inte vänta i 45 minuter. Har för övrigt inte lagat mat på minst 2 veckor, så kul tycker jag att det är!

Imorse var jag nere på innergården och slängde sopor, Silahs var med och sprang några varv på gräsmattan. Jag är väldigt sällan där nere med Silahs.
Har däremot en granne i huset mittemot som enbart verkar rasta sina chihuahuaor där. Vilket jag egentligen inte bryr mig så mycket om.
I sommras när Silahs var liten var jag däremot ganska ofta där nere då det inte är så kul att stå mitt i gatan med en 8 veckors valp.
En av gångerna när vi hade varit på gräsmattan när han var liten och skulle gå in så öppnades dörren mittemot den vi går in i. Varpå jag vände mig om av ren reflex i kanske en hundradels sekund. Där stor min trevliga granne och hennes chihuahuaor och skriker "vad fan glor du på charmotta?". Vet såklart inte hur "charmotta" egentligen stavas men vad jag förstått betyder det hora. Trevlig prick tänkte jag och gick in genom dörren utan att säga något tillbaka.
Känner inte denna människan överhuvudtaget har aldrig sagt så mycket som ett pip till henne och undrade såklart vad det var för fel på henne.
Gick upp på min balkong och satte mig, då gick hon fram och tillbaka nedanför och stirrade på mig.
Den enda slutsatsen jag kunde dra angående henne är att hon inte har alla hemma.
Några dagar senare var vi på gräsmattan igen och tjejen kom ännu en gång ut med sina hundar som hon bara släpper rakt ut som om det vore hennes privata trädgård. Silahs hade ännu inte fått sin 12 veckors spruta så jag lyfte upp honom. Eftersom hennes minihundar kom i fullkarriär mot oss. Hennes hundar hoppade och hade sig på mig och ville upp till Sillen. Efter många om och men fick hon bort sina hundar och jag gick in utan att säga något denna gången heller.
Mer än att han inte var fullt vaccinerad.
Ja, jag har väl inte tänkt mer på detta förrän idag när vi var på gräsmattan i fem minuter.
Hon kom ut med sin nya hund en liten fluffig vit pjodd. Hon ser att jag är där med Silahs och att han är lös. Ändå ska hon tvunget kissa sin minidog där. Hon snäser till mig att kalla in Silahs vilket jag faktiskt sket i. Och Silahs sprang fram dock inte ända fram utan ett varv runt dom, hennes lilla hund skrek som dom ibland gör när dom blir rädda/trängda. Varpå hon lyfter upp sin hund och börjar skrika på mig. Denna gången kunde jag inte vara tyst utan frågade om hon glömt att hon släppte på sina hundar exakt likadant när min var valp.
Då säger hon "men dom är ju små!" vilket jag inte tycker spelar någon roll, stor eller liten sålänge hunden är snäll så kan ju det kvitta?! När jag sagt detta började hon skrika och gapa på mig samtidigt som hon traskade in igen med sin hund under armen. Hörde dock inte vad hon sa eftersom jag under hela tiden suttit i telefonkö och dom precis svarade när hon började spy galla över mig. Kanske bara bra att jag inte hörde. Jag kallade in Silahs medans hon stod och vrålade och gick vidare på vår morgonpromenad.
Detta blev en lång historia av en kort. Men jag fattar inte vad det är för fel på henne? Jag kan för det första tycka att om jag redan är på gräsmattan med min hund så behöver hon inte tvunget kissa sin hund där. Hennes hundar springer flera gånger om dagen lösa nere på gräsmattan så hon är absolut den sista som ska yttra sig om det. Och till sist det är väl inte hennes gräsmatta?
Som sagt hon verkar tyvärr inte ha alla hemma, synd om henne!