När man har hund blir man oftast väldigt trevligt bemött av andra människor. Framförallt när man har en oemotståndlig Silahs. Grannar som man aldrig sett förr kastar sig ner på marken för att hälsa. Dom har stenkoll på hur mycket min lilla fis har vuxit dag för dag. Tycker det är så roligt.
Gubben i kiosken frågar alltid efter Silahs och berömmer lika ofta honom när vi går förbi.
Varannan förbipasserande på våra promenader bränner av världens största leenden. Eller mitt på kullagatan i stan slänger dom sig ner och vill hälsa på Silahs som naturligtvis blir överlycklig. Många berättar att dom haft boxer förr "men på den tiden hade dom ingen svans".
Ja, boxern är världens underbaraste ras med sitt spralliga sätt och det alltid lika glada och lekfulla humöret.
Jag skulle inte byta ut min Silahs för något i världen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar