tisdag 15 december 2009

Snön lyser (inte) vit på taken endast Lollo är vaken


Jag har gått och väntat och väntat på snön dom lovade så dyrt och hederligt. Ja, dom hade rätt det snöar faktiskt ute. STORA fina flingor och för en gångs skull blåser det inte. Det snöar fint neråt och inte snett upp i ansiktet och in i jackan. MEN var är minusgraderna dom samtidigt lovade?? Dom sa faktiskt att det skulle vara minusgrader så snön skulle stanna och med all säkerhet även över julen. Vi skulle få en vit jul!! Just nu bryr jag mig inte så mycket om en vit julafton känns så långt borta för mig. Men jag förväntade mig en vit onsdag. Jag skulle lära Silahs hur man gör snöänglar, bygga en lykta, göra Skånes största snögubbe och vi skulle ha snöbollskrig. Sist men inte minst skulle vi åka pulka eller rättare sagt stjärtlapp. Det blev helt enkelt inget med det för som vanligt när det äntligen snöar, så är det inte minusgrader så vi har än en gång ett grått slask. På väg hem tittade jag bara uppåt och försökte inbilla mig att det var vitt överallt.
Har precis lagt mig i sängen för att sova. Nu när ni andra står och gnuggar liv i era trötta ögon för en dag på jobbet, min har precis tagit slut. Jag är sjukt trött, övertrött rättare sagt. Och för er som aldrig jobbat natt och tycker att "det är väl ingenting", try it! En del klarar det fin fint och ja självklart har jag vant mig. Men jag tror aldrig att jag kommer vänja mig helt. Hade dessutom varit en annan sak om jag kunnat sova till fyra på eftermiddagen. Men jag måste upp och underhålla min vovve. FYRA tänker ni är du inte klok? Så länge kan man ju inte sova? Men räkna ett varv på klockan och jämför med hur länge du själv sover på natten. Jag brukar somna vid 7- 7.30.
Varför gled jag in på detta? Ja, spelar ingen roll ordbajsa är bra ibland.

Tillbaka till snön, i denna mörka vardag vi har dessa årstider så behöver vi ha en massa vit snö som lyser upp våra gator och torg. Jag får alltid massa fjärilar i magen och en klump av glädje växer inom mig. Klumpen expolderar i skratt när man mular varandra och slår halvt ihjäl sig när man åker i backen på en plastpåse. Plastpåse är förutom att det då gör sjukt ont ett fantastisk färdmedel. Det går så himla fort! Sen att man känner varenda rot, sten och knöl på vägen ner är en annan femma. Jag förväntade mig att jag skulle få en exploderande lyckoklump i magen när jag vaknar senare idag. Men ser inte bättre ut än att jag helt enkelt får glömma det. Kanske en annan dag, hoppas! Nu måste jag sova för om 2,5 timme ska jag ner och hämta Silahs eftersom han sovit hos mamma.
Godnatt!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar